Rädsla
Det sägs att det man är rädd för oftast händer. Min stora oro förutom komplikationer i samband med operationen har varit att lyckas gå upp i vikt. Jag vägde mig igår och kunde inte tro mina ögon, luften gick ur mig och besvikelsen var en bitter smak i min mun. "Hur fan har jag kunnat gå upp ett halvt kilo?" Plötsligt slog det mig att det faktiskt är möjligt för mig att gå upp i vikt och bli den som jag svor på att jag aldrig skulle bli igen. Det känns så fruktansvärt tungt och jag är både arg samt besviken på mig själv.
Det var som att få en spark där bak "vad håller jag på med?" Jag vet att jag måste ta tag i mig själv och återgå till de vanorna som jag skapade efter operationen. Det är sant, att lägga sig under kniven är inte en genväg det är enbart ett redskap och det är upp till var och en hur man väljer att använda det. Jag är livrädd för att vara ärlig, jag har kämpat så hårt och jag ska nå min idealvikt. Kanske behövde jag det här för att inse att jag fortfarande har makt över min egen viktgång, det jag stoppar i munnen visar sig på vågen vare sig jag är opererad eller inte.
Det var som att få en spark där bak "vad håller jag på med?" Jag vet att jag måste ta tag i mig själv och återgå till de vanorna som jag skapade efter operationen. Det är sant, att lägga sig under kniven är inte en genväg det är enbart ett redskap och det är upp till var och en hur man väljer att använda det. Jag är livrädd för att vara ärlig, jag har kämpat så hårt och jag ska nå min idealvikt. Kanske behövde jag det här för att inse att jag fortfarande har makt över min egen viktgång, det jag stoppar i munnen visar sig på vågen vare sig jag är opererad eller inte.
Saker som jag ska undvika:
Godis
Chips
Vitt bröd
Potatis
Bakverk
Glass
Saft
Juice
Det borde väl inte vara så svårt? Tänkte jag skulle passa på att rekommendera viktväktarnas godis, hittat en riktigt god blandpåse med både sött och salt. Den är sockerfri men innehåller sötningsmedel, om man vill unna sig något som består av mindre kalorier är det ett bra val :)
Nu ska jag ta mig i kragen och ta nya tag. Har grämt mig tillräckligt länge över mitt +0,5 kg, det hjälper varken mig eller någon annan. Det har dock bevisat för mig att det inte finns någonting jag önskar mig mer än att känna mig bekväm och attraktiv i min egen kropp. För vem kan älska en om man inte älskar sig själv?
Önskar er alla en god fortsättning!